JAAAA!

Jag har nu varit ute och gått runt hela moröbacke typ, och jag blev fan förbannad på att jag aldrig hittade honom till slut blev det som blandade känslor både ledsen och arg att han var borta så jag slutade locka på han typ ''ksss kssss dexter'' osv sen gick jag bara. Och då när jag kommer in på mitt kvarter då sitter han där brevid ett likadant hus som vi bor i (ungefär då) och skriker bara jamar och skriker att han ville komma in! så jag går fram dit och han springer först iväg men sen börjar jag prata och då känner han igen min röst. Han är alldeles grå/brun  i pälsen nu och tassarna är svarta, och han är ju egentligen helvit kritvit! men jag tog han in i min tröja och gick hem och han satt precis i mitt knä och kurrade men nu sprang han iväg han är väll hungrig eller nåt.

Fan vad rädd jag blev där ett tag. Men fatta typ tankarna jag hade oj oj oj...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0