Lost and insecure

ibland vill jag skriva allting superduper personligt och verkligen få skriva av mig. för det är ju det man ska kunna göra eller? ibland funderar jag på vad som skulle hända ifall jag gjorde det, och om jag känner mig själv blir det inget emo-inlägg. eller emo men ja ni fattar. men det är bara så jävla jobbigt, livet har sina dalar och det har jag fattat nu. man ska inte hålla alla sina problem inom sig jag vet jag vet, har man inte hört det 1000 gånger redan? jo men varför, snälla svara varför blir det inte bättre när man väl tar tummen ur och SNACKAR om det med nån? varför blir det inte en lättnad? det blir ingen skillnad, allting är inte på topp det kommer aldrig vara det heller, inte ens om man låtsas. fast jag ska göra det, jag ska le som att jag aldrig har varit gladare jag ska skratta som om jag aldrig har hört nåt roligare och framför allt, jag ska sluta bry mig så mycket. för tydligen verkar det ju vara det jag gör.


det är bara så sjukt hur jävla pissit man kan må

fan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0