Klart det är jobbigt

Att jag aldrig ha träffat min Morfar eller Farfar.
Och därför har Mormor & Farmor varit de enda Mor & Farföräldrarna jag har haft.
Och vi har stått varandra väldigt nära.

Mor & Farföräldrar är för mig alltid några som man ser upp till. Några som man spenderar många minnen och speciella dagar med. Varje midsommar i yttervik, varenda födelsedag, julafton, påsken, och andra högtider. Det har alltid varit ''farmors nybakta bullar och iskall mjök, hennes egengjorda råkakor. Mormors köttbullar, hennes gravade lax och stora godispåsar vi fick varje gång vi var dit'' Som när man var liten och sa till alla sina kompisar, ''min farmor gör dom godaste bullarna i hela världen''

Min mormor fick vara med på 17 födelsedagar i mitt liv och jag är så otroligt glad för det. Men nu är hon död, hon är borta. Att hon har det bättre nu är någonting som är självklart. Ingen ska behöva leva med Kol och må så pass dåligt som hon gjorde på slutet. Samtidigt är det helt oförståerligt. Det gick så fort, för en vecka sen blev du sämre, för tre veckor sen åkte du in på sjukhuset. Och nu är du borta.. Kan verkligen inte förstå att den här julen kommer vi inte äta av dina goda köttbullar. Vi kommer inte få några julklappar av dig. Det kommer inte bli någon fler midsommar i Yttervik. Du kommer inte vara med på min 18'års dag. Inte på min student heller. Du kommer aldrig mer hälsa på hemma hos oss. När jag såg dig idag var en obehaglig känsla, att säga hejdå till en död människa. Vem gör det oberört?. Du var så fin och söt när du låg där,men inte närvarande. Inte levande. Och så vill jag inte komma ihåg dig. Jag ska istället alltid komma ihåg dig som min Mormor med alla sina fina blommor som bodde i stugan hela sommaren. Min fina fina Mormor♥

Du var inte vem som helst, du var min mammas mamma. Östens sambo. Min mormor. Och idag är en riktigt jobbig dag och jag vill aldrig uppleva den igen.

Jag har förlorat både min Farmor och Mormor på 8 månader. En Farmor som stod mig otroligt nära, en Mormor som var världens bästa. Det är klart att det är jobbigt. Vila i frid än en gång älskade Mormor. Vi tänker på dig och saknar dig redan supermycket. Älskar dig!

Kommentarer
Postat av: elle

Du vet att du kan prata med mej om de behövs !

2010-09-21 @ 11:20:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0